Spillror..

Ja.
Vår nya vattenkaraff som har varit min bästa vän i några dagar nu, fick inte stanna länge.
Igår så var det nog mitt gravida jag som skulle ta med sig vatten till vardagsrummet.
Med glaset i ena handen och karaffen i den andra så skulle jag vända mig från diskbänken, men mina händer ville inte samma sak som jag och krockade ist.
Så nu är karaffen trasig och jag tycker inte om att vara klumpig!
Måste hitta något sätt att bli smidig på igen.
Det här går bara inte.

Så. Nu måste jag hitta en ny karaff.
Hittade en på nätet igår, kostade bara 395:-.
Antar att jag får stå mitt kast och köpa en ny.
Jag gillade ju den!

Annars händer inte så mycket.
Förutom att man faktiskt skulle kunna gissa att jag är gravid nu.
Nog för att jag skulle kunna vara tjock fortfarande.
Men nu syns det iaf.
Ja, ja, jag vet! ÄNTLIGEN. (För mamma iaf)
Men, men, antar att det är oundvikligt med mage.
Nästintill oundvikligt iaf.
Om man tittar på magen däremot så ser man sparkarna igenom magen nu.
Mys! :)

Ikväll blir det gymmet.
Missade H2O-aerobics igår så jag får ta igen det idag.
Det behövs :)

För övrigt är jag löjligt less på allt som har med jämställdhet att göra.
Nästan så att jag hellre går igenom hela mitt liv förtryckt och utan rösträtt, bara jag slipper höra allt detta j-a pladder på radio/tv m.m. m.m.

Det diskuterades angående män som ammar på restauranger på radion i morse.
Det är väl inget konstigt med att man skulle tycka att det ser lustigt ut?

SUCK!

Klä småpojkarna i rosa klänning och låt dem åka barbiebil till dagis.

Min lille pojke ska iaf få en cross.
Han ska få leksaksbilar.
Han ska få lego också.

Och sen ska han faktiskt få VÄLJA vad han vill leka med.

Men inga j-a rosa klänningar på honom.
H A N är en P O J K E.

Ja, tänk. Att det låter så naturligt när man säger det högt för sig själv.
Han är en pojke.
Try it!

(Och ursäkta utbrottet. Men jag är ju glad. Oftast :D)